Vissa dagar...
Känns så mkt så overkligt. Tänk om man vetat i förväg vad som väntade en?
När jag först flyttade från Kristianstad och alla mina vänner. Vad jag hade hemlängtan och ville egentligen bara flytta tillbaka. Den hemlängtan har försvunnit nu. För nu känner jag mig hemma här. Och kan ärligt säga att det beror på Victor.
Tänk att dagen då jag satte min fot på Dressmann center syd så träffade jag personen som skulle få mig att ändra på mitt sett att se på livet. Att jag skulle bli mer kär i denna person än jag någonsin varit i hela mitt liv?! Att allt kändes så annorlunda att man inte förstod vad se var som hände. Men från den dagen jag bestämde mig för att lämna allt gammalt , jag har aldrig ångrat det en sekund. Jag har aldrig mått så bra och allt känns så rätt.
Det är över ett år sedan vi blev vi och utan tvekan de bästa året någonsin. Mycket har hänt , och man blir mer och mer kär . Trots han gör mig galen då och då. Det är han som fått mig att inse hur ett sunt förhållande skall vara. Hur det skall kännas att älska och att bli älskad tillbaka lika mycket. Ett förhållande är inte alltid lätt men man ska inte behöva kämpa jämt heller.
Vi förlovade oss i december. För det finns inga tvivel på att vi vill dela resten utav våra liv med varandra. Löftet om giftemål. Lyckan och känslan just i den stunden vi bytte ringar - obeskrivligt.
När vi sedan fick reda på att vi skulle bli 3, ofattbar känsla. De går fortfarande dagar när man inte riktigt kan förstå vad det är som hänt /ska hända?!
Victor, det bästa som hänt i mitt liv och snart har vi vårt eget mirakel hos oss :) <3