Känns så mkt så overkligt. Tänk om man vetat i förväg vad som väntade en?
När jag först flyttade från Kristianstad och alla mina vänner. Vad jag hade hemlängtan och ville egentligen bara flytta tillbaka. Den hemlängtan har försvunnit nu. För nu känner jag mig hemma här. Och kan ärligt säga att det beror på Victor.
Tänk att dagen då jag satte min fot på Dressmann center syd så träffade jag personen som skulle få mig att ändra på mitt sett att se på livet. Att jag skulle bli mer kär i denna person än jag någonsin varit i hela mitt liv?! Att allt kändes så annorlunda att man inte förstod vad se var som hände. Men från den dagen jag bestämde mig för att lämna allt gammalt , jag har aldrig ångrat det en sekund. Jag har aldrig mått så bra och allt känns så rätt.

Det är över ett år sedan vi blev vi och utan tvekan de bästa året någonsin. Mycket har hänt , och man blir mer och mer kär . Trots han gör mig galen då och då. Det är han som fått mig att inse hur ett sunt förhållande skall vara. Hur det skall kännas att älska och att bli älskad tillbaka lika mycket. Ett förhållande är inte alltid lätt men man ska inte behöva kämpa jämt heller.

Vi förlovade oss i december. För det finns inga tvivel på att vi vill dela resten utav våra liv med varandra. Löftet om giftemål. Lyckan och känslan just i den stunden vi bytte ringar - obeskrivligt.

När vi sedan fick reda på att vi skulle bli 3, ofattbar känsla. De går fortfarande dagar när man inte riktigt kan förstå vad det är som hänt /ska hända?!

Victor, det bästa som hänt i mitt liv och snart har vi vårt eget mirakel hos oss :) <3

Vi byter vecka på torsdagar,men fotar magen på söndagar. Vet ej varför det bara blev så när vi skulle börja. Vi sa vi skulle börja fota magen i v.12 men ja vi fick helt enkelt inte tummarna loss och började med det i söndags (alltså när vi gått in i v.14).

Det var mellan v.12-13 som det började synas så smått . Ialf för folk som vet hur jag brukar se ut :) i tighta kläder idag så syns det. Vårt lilla underverk
Hur min graviditet sett ut hittills?
Vi fick vårt plus tidigt i maj. Redan då hade man märkt av lite symptom , som ömma bröst och väldigt trött på kvällarna. Somnade alltid på soffan. Någon vecka efter det började jag må illa speciellt på morgonen. Och gjorde det fram tills ungefär v.10 . Sedan dess har jag mått hur bra som helst. Där finns en del mat jag inte klarar av att äta. En del dofter som får mig att må illa fortf men inte alls som det vart i början.

Så vi mår bra och lever i vår lilla kärleksbubbla just nu :) jag är fortf ganska trött på kvällarna men humöret har nog bättrat sig nu när vi gått in i andra delen utav graviditeten tror jag, det kan nog min anda hälft svara på bättre än jag ;p

Ja då har vi släppt nyheten för omvärlden. Våra familjer har ju vetat sedan ett bra tillbaka och nu var de dags för resten.

Vi skall alltså bli föräldrar. Idag har vi varit hos barnmorskan och fått höra på hjärtljuden. Är i v14, går in i 15 på torsdag. Det är alltså beräknat att bli en januaribebis <3

Känslorna går inte att beskriva , vi lever i vår egen lilla bubbla :)

Min fina Victor , att få dela denna upplevelse i livet med dig :) du är det bästa som någonsin hänt mig och nu skall vi bli en familjemedlem till :) jag älskar dig mer än det finns ord att beskriva!

Godnatt.